Jag blir nere av att inte veta!
Är en ny kille här… och jag lockades hit faktiskt av att jag googlade lite desperat och fann mig att läsa din blogg. Fanns det intressant och det gav mig många befriande skratt som jag behövt nu länge… Detta med att vara singel är något jag verkligen har problem med och efter några katastrofala händelser som rör dejting och kvinnor undrar jag var det hela är på väg. De flesta jag träffar tappar intresset och hoppar i säng med någon annan, samtidigt som de säger att jag är en sån fin, sexig och seriös kille… med andra ord, trots mitt ganska självsäkra yttre får de korn på mig till slut och upptäcker jag är en mjukis och använder mig som dörrmatta…
Jag är som den där reklam-filmen “våra kunder är vana vid att saker och ting går fort”…
Har nu haft en så kallad “dejt 4″ med en söt tjej som jag träffa på en dejtingsida… . Vi hade sex på första dejten (tjohoo!) och vi har väl haft sex typ 10 gånger sen dess… (jo det är sant vi kan inte låta bli) Vi har trevliga samtal, vi lagar mat tillsammans, vi tar promenader, shoppar ihop och haft det allmänt mysigt. Toppen så här långt, eller hur?
Visst, men nu är det så här… att jag aldrig haft one-nights stands eller liknande och för mig är sex väldigt intimt och jag förknippar detta med känslor. Dock har min dejt sagt att vi kan väl ha lite mysigt på vägen så att säga och inget fel med det, jag kan ju faktiskt inte låta bli henne… men känns alltid så när dejten är slut att jag är den som står med blödigt hjärta. För efter varje dejt börjar det… DET med stort D…. funderingar som t ex: “undra om hon vill träffa mig igen?”…. så går jag där dag efter dag och tänker ihjäl mig själv och tolkar hennes sms… jag blir trött på mig själv och är trött på att vara orolig för om hon gillar mig eller inte…
Hon har sagt att hon behöver mer tid för detta med känslor…
Det är jag helt med på… men dessa tider mellan vi träffas gör mig helt skakig och jag tycker inte om att må dåligt över att hennes sms var kortare än vanligt eller att hon inte skrev så gulligt som jag hade önskat…
Har du något tips om hur jag kan ändra detta så vore det inte dumt för just nu har jag noll koll på läget… vem orkar deppa liksom..
/ från en vilsen kille
Men hej kära du!
Usch och fy på kvinnor som använder mjuka män som dörrmattor! Fattar att det känns tungt, absolut. Fast jag tror att många kvinnor - och män - förstår inte ens att de sårar, folk är generellt rätt ovana vid insikten att någon annan kanske faktiskt har utvecklat känslor. Gör som Singla - säg ifrån! Om inte annat kanske du räddar en annan stackars själ som skulle ha varit nästa offer.
Grattis till ditt härliga dejting- (och sex-)liv! Låter ju toppen det där med att inte kunna hålla tassarna borta! Men visst, sen kommer ju de där nojjeperioderna, när man börjar bli skraj att den andra inte är lika intresserad… Vet precis hur det är. Egentligen finns det inte så mycket att göra åt den saken, eftersom man ju inte kan jäkta fram känslor hos en annan människa. Som jag förstår det utifrån vad du berättar så har hon också varit ärlig mot dig, ni har redan haft en konversation om känslor och att det kan ta tid för dem att utvecklas. Det verkar ju då misstänkt likt att hon INTE kommer gå bakom ryggen på dig, utan faktiskt menar vad hon säger, det kan ta tid. Och det kan det ju för dig också! Många gånger är vi mer kära i idén, än vi är i den verkliga människan, eftersom vi ju inte lärt känna den andra riktigt än. Och så sätter allt igång; duger jag, kommer jag att bli avvisad, är jag mesig och fånig, shit varför sa jag så där…. Singelnojandet *ryser* Trots att vi kanske bara känt den andra i ett par veckor och inget fundamentalt i vår egen tillvaro har ändrats, annat än att vi får för oss att livet är värdelöst och grått utan den här andra personen. Märkligt resonemang. Vi borde ju vända på det och se det som ett TILLFÄLLE att visa vilka fantastiska varelser vi är. Som att städa lägenheten u know, bjuda in vänner på nybakade bullar, sitta på balkongen och softa… Komsi, komsi, se hur fint jag har det! Se det så!
Det du KAN göra är att vända blicken inåt och faktiskt ta ett par djupa andetag, tänka till och se att ditt liv är bra med eller utan henne, dock verkar hon för tillfället utgöra en guldkant på din tillvaro. Och du på hennes! Du behöver inte vara orolig för om hon gillar dig eller inte. Hon gillar dig! Du är likeable! Men det innebär ju inte att folk blir förälskade i dig, det är en helt annan femma som har med tusen andra saker att göra än huruvida du är gillningsbar eller inte. (Mest tur, tror Singla ;))
Så känn in vibben, du är en toppenkille, och sköter hon sig så får hon lov att stanna i ditt liv lite längre och upptäcka mer och mer om hur fantastisk du är! Skickar hon korta och dryga SMS så är det ju hon som är oartig, det har ingenting med DIG att göra! (Fast nästa gång du tycker att hon inte är så gullig som du önskat, testa att dra ned på gullandet själv. Det brukar Singla göra. Vid nåt tillfälle drog jag bara iväg ett “OK” inför en annalkande dejt som jag tyckte planerades lite väl vårdslöst från min hunk. Inom tre minuter svällde mobben av “superkul att få träffa dig igen, så mysigt det skall bli, jag ser verkligen fram emot det, puss”.)
Men när ni har träffats ett tag (tror dejt 7 är ett bra tillfälle att faktiskt börja fundera på relationssnacket…) så är det ju dags att se om de där känslorna har börjat djupna eller om det fortfarande bara är lite mysigt på vägen. Då får du ta ställning till om du är beredd att investera mer av dig själv i ett kanske, eller om du är den där värdefulla självförtroendefyllda typen som faktiskt vill ha lite gensvar när du sprider dina pärlor.
Ingen orkar deppa - så sluta med det! Visa vem du är och att du vill veta vem hon är! När du vet lite mer om henne kan du visa att du vill vara med henne (förutsatt att du vill det…) Under tiden är det bara att surfa på mysvågorna, och börjar hon playa games och bli weird på dig, dra dig ur! Världen är fylld av superpinglor!
Puss på dig!


Kommentera!