Jag träffar sedan 3 månader tillbaka en 28-årig kille. Vi har inte definierat oss som ett par, men det har definitivt inte varit som ett KK-förhållande heller. Vi har vistats bland folk, han har berättat om mig för sina föräldrar och sina vänner, via gemensamma bekanta har jag hört att han verkar väldigt förtjust och att han inte hade fortsatt träffa mig om han inte tyckte om mig. Från början var det han som såg till att vi började träffas genom att fixa fram mitt nummer via gemensamma bekanta, och han var hela tiden väldigt öppet intresserad.

Efter att vi träffats ett tag vet jag att han tyckte att det var lite jobbigt att det alltid var han som föreslog att vi skulle träffas, så efter det har jag försökt bättra mig på den fronten. Jag tycker verkligen, verkligen om honom. Problemet är att när det gäller oss så går inget av sig självt. Efter att man träffats ett tag så brukar det ju normalt släppa med ångesten över vems tur det är att ringa och man blir öppnare med sina känslor. Han har fortfarande inte sagt hur han känner (och inte jag heller) och jag känner att numera är det framförallt jag som fått stå för kontakten. Om jag inte hör av mig på några dagar så har han alltid hört av sig dock…

Kram

Ett exempel från i veckan: har varit bortrest på jobb denna vecka och efs det var ett tag sedan vi hörts (det är inget ovanligt, det brukar gå några dagar mellan gångerna) så sms:ade jag honom bara för att höra hur det var med honom. Han svarade samma kväll och skrev att han tyckte vi skulle ses snart (jag hade inte ens nämnt att vi skulle ses). Han skulle hem till sina föräldrar i en annan stad och skrev att det var synd att det skulle bli av först efter i helgen. men han föreslår liksom inte var eller när eller hur… Dessutom är han i princip alltid upptagen med sina vänner på helgerna. Sist vi sågs så frågade jag honom om allt verkligen var bra och det bekräftade han att det var. Ibland tvekar jag på om han ens tycker att jag är okej, och ibland gör han extremt talande saker. T ex så vill han att jag ska komma och träffa hans kompisar, han åker en extra station med bussen för att “hinna hänga lite mer med mig”, pussar mig hejdå bland folk etc. Jag vet liksom inte alls vad jag ska tro, klarar inte alls av att tyda honom.

Så, du som är klok- ge mig lite guidning….

1. Tror du, baserat på det jag skriver, att han har ett riktigt intresse av mig eller tror ni att det börjar avta?

2. Ibland får jag för mig att han säger att han vill ses för att han känner att han borde och inte för att han tycker om mig, som att han tycker att han är skyldig att säga så. Är det rimligt att tro att någon skulle göra så fast dom inte tyckte om personen i fråga längre? Kanske är jag bara nojjig… Men om man vill avsluta kontakten med någon så tar man väl inte själv upp att man vill träffas och tycker att det är synd om det inte går..? Det är ju liksom en lätt väg ut att inte fråga ju…

3. HUR driver jag på detta på ett lämpligt sätt? Börjar känna mig mer och mer frustrerad över att vi inte kommer nånstans…

4. När vet jag om det är dags att lägga ner? Dvs när ska jag sluta höra av mig eller föreslå dagar vi ska träffas mm.?

Alla tankar och reflektioner är mer än välkomna, detta håller på att äta upp mig totalt. Tänker bara på detta och är orolig mest hela tiden…

Svar:

Men kära gudomliga varelse. Singla blir fullständigt matt i hela kroppen. När en person gör tydligt i ord och handling att den vill vara med oss, varför skulle den inte gilla oss då? Efter tre månaders tid tänker du fortfarande att det är nåt speciellt att HAN föreslår att ni skall ses, fastän du inte ens ”nämnt det”. Är det såååå förvånande att karln har en egen vilja och kanske, ja kanske, kan tycka att du är så pass mys så att han faktiskt känner för ATT TRÄFFA DIG, oavsett om du råkar ha nämnt det eller inte? Skulle förslaget plötsligt bli mindre värt, om du hade flaggat att du ville ses OCKSÅ?

Du skriver att du har svårt att tyda en person som slår knut på sig för att vara med dig? Då vet jag inte vad som krävs? Stora blinkande neonskyltar? Och sen, visst visst, han är ofta med vänner på helgerna, men det är väl inga probs – han försöker ju invitera dig i de sammanhangen? Och du har säkert egna vänner att vara med också. Är ju rätt naturligt. Och varför väntar du på att han skall föreslå var och när och hur? Det kan väl lika bra du göra? Han kan inte dra den här relationen på egen hand! För att göra det här konkret så går Singla över på dina frågor.

1. Baserat på det du skriver har han garanterat ett riktigt intresse för dig. Baserat på det du skriver så är det inte konstigt om det har börjat eller snart börjar avta, om det nu är så att du puttar in så lite ved i detta.

2. 0_o Sådana människor existerar på en enda plats i hela världen. I KVINNORS HUVUDEN! Det är det dåliga självförtroendet som talar, förvåningen över att nån kanske faktiskt diggar en och så plötsligt surrar man ihop nån annan slags förklaring till varför man blir uppvaktad. Vanvettigt. SLUTA MED DET. Utgå i alla lägen från att människor säger vad de vill göra, FÖR ATT de vill göra det. Går att applicera på alla dina relationer. Ljuger folk är det deras problem. Din kommunikation kommer underlättas gånger hundra om du inte själv snurrar ihop vad det de säger egentligen betyder. Vill han träffa dig… så betyder det… EGENTLIGEN…Tada: Att han vill träffa dig :D

3. Ni kommer visst någonstans. En vecka blir två veckor, två veckor blir en månad, nu är ni uppe i tre. Dina nojor förvirrar dig, kanske honom också. Singla kan ju inte krypa in i er relation och se vad det är du vibbar ut till honom, men för att komma VIDARE så är det oftast en bra idé att öppna sig. Du skriver att inget går av sig självt. Se till att det gör det. Slappna av. Introducera honom för dina vänner! Föreslå dag och tid och plats ni skall ses nästa gång. Åk med HONOM på bussen en station extra. Jisses, varför skall han vrida kroppen ur led med ömhetsbevis när inte du gör det? Tror du att det utvecklar er relation?

4. Det är dags att lägga ner när du eller han inte längre tycker att relationen är en bra idé. Det är förslagsvis när han slutar få dig att känna dig uppskattad, eftertraktad och speciell. Det är när du slutar längta efter honom och tänka på honom. När ni inte längre får varandra att må bra. Då droppar vi. Men efter tre månader droppas inga män för att de inte skickat ett sms för hundraelfte gången med instruktioner på hur nästa dejt skall avlöpa.

Singla skulle bli ytterst ytterst förvånad om detta var en player-karl som liksom hållt dig på linan i tre månader och lite oseriöst sådär träffat dig lite då och då när andan föll på. Det som gör mig mest bekymrad i det du skriver är faktiskt din bristande självkänsla, vad gäller just detta. Övriga sidor vet Singla inget om. Men jag tror att du faktiskt nojar sönder något som är och kan bli väldigt fint. Du skriver att du verkligen verkligen tycker om honom. Och han hör av sig till dig, kysser dig, bjuder med dig till vänner och vill vara med dig. Vad mer behöver du? Att han skall falla ned på knä och öppna sitt hjärta? Folk generellt är lite rädda för att göra det, se bara på dig själv ;) Relationer är givande och tagande och vi kan inte sitta i baksätet hela vägen. Det där skiftar.

Nu sätter du dig vid ratten, tar ansvar för ditt liv och din relation, sträcker på ryggen och VISAR den karl du verkligen verkligen tycker om ATT du tycker om honom. Skulle denna uppskattning sedan inte vara önskvärd så får han extremt svårt att förklara för dig, omgivningen och framförallt sig själv, varför han upprätthållit en låtsasrelation i så fall i tre månaders tid och fört dig bakom ljuset. Omoget och osäkert och dumt och patetiskt. Men HANS problem. Inte ditt.

Nu slutar du att bli uppäten av ett hjärnspöke honey. Det du möjligen borde noja över lite oftare är din egen oförmåga (efter vad du berättar) att våga lita på att DU är underbar, du förtjänar ömhet, respekt och omtanke. Du förtjänar att bli uppvaktad och det är INGET KONSTIGT ALLS att en människa vill vara med dig. Alls. Shit, till och med Singla vill hänga med dig, ditt underbara stycke!

Off you go! :D

Andra bloggar om: salong singla, fråga singla, singelliv, dejting, relation, tips till singlar, dejtingråd

Relaterade inlägg

• Är han en bekräftelsejunkie? (2)
• Singlas SMS-skola: Att ta den på Volley (2)
• Nytt på Salong Singla vecka 50 (1)
• MÅSTE jag träffa alla män som inte är UFO:N?! (0)
• Singlas text i Cosmopolitan wanted and needed all around the world (3)